Efter jag kom hem från skolan har jag skrivit klart det jag ska prata om imorgon på kulturhistoriskfördjupningsredovisningen (nej, det är nog inte ett enda ord, men äh!), men jag vet fortfarande inte om jag kommer att klara av att prata om det. Dessutom vet jag inte om Lars har fått mitt mail, eller aaaaaaah! Det kommer bli rätt kaotiskt imorgon :P
Jag har fått veta att jag inte ska skriva så deprimerade saker här på min blogg... för att jag liksom ska våga prata om det istället. Men det känns dumt att någon ska säga vad jag bör skriva och vad jag inte bör skriva. Jag skriver vad jag vill, men jag tycker att det är smart att prata med någon istället för att bara skriva ner det här. Så då har jag klarat ut det för mig själv :P
och jag faller så fel
Det känns bra nu. Eller i alla fall lugnt. Som om allting har återgått till en vanlig tristess igen. Inget kaos runtom mig (annat än allt förbaskat skolarbete) längre. När man har blivit van vid det saknar man det lite när det inte finns där. Just nu är bara bristen på händelser jobbig. Varje dag blir som en gråaktig sörja istället för farliga färgexplosioner. Jag vill ha förnyelse, bättring och bra musik!
Pratade med Albin igår och jag berättade att jag liksom fastnat i samma spår på många bitar i mitt liv just nu och att jag vill komma mig loss. Det blir så enformigt att bara trampa på där som vanligt. Nu har jag trampat så djupa gropar att man liksom blir van vid att vara där nere. Jag vill att någon ska hjälpa mig upp i ljuset igen, så jag kan gå vidare. Jag vill ha förnyelse, bättring och bra musik!
Mm, det är sant som jag säger; jag behöver nya saker. Behöver förändring. Jag kände verkligen det när vi for till Vännäsby och sedan till Umeå i lördags... En ny stad att upptäcka (och som Albin sa; nytt folk att upptäcka). Inte ännu mer vardagsslentrian... Det har vi fått nog av.
Tror att det jag känner är upptäckarlust. Jag vill upptäcka andras inre, jag vill upptäcka nya städer, ny bra musik och jag vill upptäcka nya saker med mig själv. Det skulle vara så tråkigt om man kände sig själv så bra. Jag är faktiskt rätt nöjd med att jag inte ens själv kan förutse hur jag ska göra, även om det sannerligen är jobbigt ibland. Men jag vill inte bli förutsägbar och en i mängden. En som man vet precis hur det kommer att gå för.
Jag vill ha förnyelse, bättring och bra musik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar