Twilight-hysterin

Jag tänkte att jag skulle ta upp ämnet Twilight, just på grund av den rådande hysterin i och med den andra filmens biopremiär och delvis på grund av många diskussioner med Mikael där jag aldrig riktigt framfört min åsikt.

Ofta när de som inte gillar Twilight förklarar varför de inte gillar det så sitter jag gärna och lyssnar. Enda gången jag egentligen säger något är om någon fakta från boken är fel, som gör att deras argument blir ogiltiga. Jag vill då ge rätt fakta så att de kan basera sina argument på det istället.
Annars är jag tyst. Som muren (vad är det för uttryck egentligen, finns det på riktigt?).

Anledningen till att jag annars är tyst är för att jag inte (som Mikael säger att vissa är) höjer Twilight upp till oändliga skyar och sitter och bara "sväljer allt" utan att fundera på vad jag ser/läser, utan jag förstår och håller med om vissa punkter och vill gärna ha utökad förståelse från en annans perspektiv. En som kanske inte faller lika lätt för smörromantik (som Patric så bra satte ord på det hela), för det kan jag direkt erkänna att jag gör och det är väl kanske just därför jag fastnat för den här serien som miljontals andra människor (främst tjejer) har gjort.

-----------------------------

Vad gillar jag då egentligen med denna hypade bokserie och de två filmerna som jag sett? Och vad ogillar jag? Behöver jag förklara vad + & - står för?

+ Som sagt så gillar jag smörromantik och jag gillar faktiskt storyn (i böckerna främst) och hur deras relation målas upp som en romantisk, svår, smärtsam, out-of-boundaries-kärlek. Många av citaten är mycket vackra och jag är lite småkär i vissa meningar i böckerna.

- Huvudpersonen, Bella, är som många påpekar en alldeles för intetsägande person. ALLA kan identifiera sig med henne i det mesta hon gör och känner. Hon är klumpig, ogillar därför idrott, tycker inte själv att hon är speciellt snygg och att hon inte förtjänar den manliga huvudkaraktären och är på många sätt en person åtminstone jag kan identifiera mig med. Men hon har inga egentliga karaktärsdrag som gör att hon skiljer sig från vilken annan som helst "normal människa" i böckerna. Vampyrerna och varulvarna har åtminstone något som gör att man tänker "typiskt den personen" eller något som gör att man kommer ihåg vilken som är vilken när man i början läste böckerna.
Jag ogillar dock inte Bella, men jag hade hemskt gärna sett en starkare huvudkaraktär som inte är lika sheepish som henne.
(Ni kanske märker att jag mest pratar om böckerna, men jag kommer till filmerna sen)

+ Böckerna är riktigt bra, faktiskt. De är spännande, rörande och framförallt romantiska då.
Gillar man inte romantik och förväntar sig en skräckhistoria eller liknande så förstår jag om man blir besviken.

- Hypen runt böckerna är katastrofal. Jag blir rädd ibland.
Dessutom skulle inte så många vara så skeptiska mot serien om inte just hypen hade blivit så stor som den nu blev. Då hade man kanske fått gilla serien ifred ;)

+ Jag gillar Midnight Sun (en påbörjad version av Twilight som är skriven ur Edwards perspektiv istället för Bellas) riktigt mycket faktiskt. Synd att den inte är färdigskriven ännu.
Det är mycket mer intressant att läsa hur han verkligen försöker undvika henne för att han vill döda henne och hur mycket han plågas (jag låter som värsta sadisten nu, men ni kanske förstår hur jag menar?) och så vidare, istället för att läsa om en vanlig high school-girl som blir kär i en kille.
Inte för att det andra är dåligt, men den här idén är mycket bättre.

- Robert Pattinson-hypen.
Han är inte SÅ snygg. Han är inte ful, men herregud... det finns så många andra som är snyggare. Jag antar att det faktum att han spelar en "drömprins" gör att många målar över det på skådespelaren och personligheten påverkar ju skönheten, så det måste vara så det gått till. Men även om det är så, så kan jag ändå inte förstå...

+ Jag gillar att det är lite fantasy blandat med verklighet. Blandar mina två favorittyper av bokgenrer: fantasy och romantik.

- En del saker kan bli väldigt pinsamma/klyschiga. Speciellt i filmerna. Vissa poser, citat och så fungerar inte riktigt så bra på film. Det fungerar bättre i böckerna.
Det är lättare att föreställa sig en ca. 100-årig vampyr säga vissa romantiska saker på ett ålderdomligt sätt, men när man då ser Robert Pattinson stå där och säga samma sak som i boken kan man inte riktigt tänka att han är så gammal och allt blir väldigt pinsamt, även fast det egentligen är gulligt.

+ Jag gillar språket som används i böckerna.

- Det är rätt dålig könssyn i böckerna: Killarna ska beskydda och se på tv typ, tjejerna är hemma och lagar mat, diskar och ska vara allmänt värdelösa i de flesta "fighter" o.s.v.
Sedan märks det att författaren är mormon (eller ja, att hon är troende märks i alla fall) i.o.m att allt som Bella (huvudpersonen) gör går hand i hand med tron. För mer info, fråga mig, vill inte spoila då jag vet att vissa som läser min blogg inte läst alla böcker.

------------------------

Nåja, kommentera om ni vill - Twilight-lovers kan kommentera hatkommentarer om att jag har fel om mina negativa punkter och haters kan kommentera hur jag har fel om mina positiva punkter och att jag är en dålig människa som gillar detta.

Ni får ha era åsikter.
Tycker ni att detta är dåligt så försöker jag inte övertyga er om att det är bra.
Så snälla, försök inte "omvända" mig heller. Jag gillar detta och det är en smaksak vad man gillar, vilket jag tycker att de flesta borde ha lärt sig vid det här laget.
Jag står för att jag gillar det, även fast många blir nästan rent ut sagt äcklade när jag säger det. Det är lite dålig stil tycker jag. Det är ju inte som att jag står och säger något helt moraliskt förkastligt (eller? :P), utan jag säger att jag gillar en bokserie. Vad rör det andra, egentligen? Nåja, som sagt - hat på grund av hypen, månntro?