Fredag kväll, fast egentligen lördag morgon

Har fått ta mig ännu en funderare över livet, och vad man egentligen borde värdesätta högst. Sådana stunder händer det att jag kan bli lite nere, och då orkar jag inte riktigt med livet i övrigt. Därför har vänner och skola och pojkvän kanske blivit lite lidande för det. Men ibland behöver man prioritera sig själv. Eller, har jag fel? Åh, det finns så många låtar som skulle kunna förklara vad jag känner, men jag tänkte att jag skulle låta bli att citera så mycket, eftersom folk (mest Svahn) brukar bli upprörda av sådana saker.

"Jag frågar: Gråter du? Du smakar salt"

Känner mig som en usel vän och en väldigt trist människa. Jag gör aldrig någonting, känns det som. Frågar någon om man ska hitta på något, så tycker jag att det låter jättekul, men sen så gör jag ändå ingenting. Hur kan det komma sig? Jag är tråkig.

Jag försummar mina vänner, jag är medveten om det, och jag mår inte bra av det heller. Jag vet bara inte vad jag ska göra. Med vissa känns allting bara så falskt, så jag förstår inte ens varför jag ens försöker. Någonstans kanske man får inse att man faktiskt förändras med tiden, och att även om man kanske var jättebra vänner för en tid sen, så fungerar det inte längre. Varför umgås om man tycker att det känns ansträngt? Jo, för (jag tror inte att det är bara jag som känner så) man kan inte sluta umgås med någon bara sådär utan att det uppfattas som otroligt otrevligt, och ifall man skulle ha mod nog att göra så... ja, ni fattar.

Jag fattar inte vad jag gör med min tid. Den försvinner, och jag står där med tusen saker jag ska ha gjort, och dessutom har jag inte hunnit vara med några kompisar. Vad gör jag med den tiden som jag skulle kunna hinna båda sakerna på? Det förblir ett mysterium.

Min syster fick en allergisk reaktion idag, och jag blev riktigt orolig. Hon bara låg i bilen och hade jätteont i magen och hade problem med att andas. Sen skulle jag in på ICA och handla godis, och medan jag var där inne så fick jag jättedåligt samvete. Jag behövde ju inte godis så mycket, och hon behövde verkligen komma hem och ta en tablett och få i sig lite Bricanyl, och där stod jag och funderade över om jag skulle ta med Twix eller inte. Fick någon... ångestgrej... och fick för mig att Julia skulle dö om jag inte sprang ut från ICA så snabbt som möjligt. Fick pappa att betala, och sen gick jag ut till bilen. Tillbringade resten av kvällen med sis, och tack och lov så blev hon bättre rätt fort. Jag vet, jag överreagerar på mycket, men jag tänkte bara att om hon dog så skulle jag förlora så mycket, och jag skulle ha så mycket osagt till henne. Saker som man vill hinna säga innan livet är slut. Och jag har märkt att man inte riktigt kan veta när det tar slut. Tyvärr..
Jag kommer inte att kunna somna på ett tag. Jag har börjat tänka på döden, och det är ett ämne som man inte ska tänka på om man snart ska somna, och jag vet att nu är det kört.

Jag fryser, lyssnar på Månskenssonaten och jag vill mest av allt sova, men jag kan inte. Provar att skriva lite här, så kanske man tömmer hjärnan lite. Eller så kommer det mer tankar. Jag vet inte.

När det blir större omställning i dygnets längd (typ på hösten, när dagarna blir kortare och mörkare & på våren, när dagarna blir längre och ljusare) så får jag svårt att somna, vilket gör att jag är trött på dagarna, men inte kan sova på nätterna. Hej-jag-vänder-på-dygnet! Men jag antar att jag absolut inte är ensam om det, så jag lider med alla andra som har det så.
På tal om det, så kom jag att tänka på dagens psykologilektion, då vi pratade om kriser, neuroser och så vidare. Det kändes lite konstigt när det kändes som att vissa saker han beskrev verkligen kunde ha varit om mig, istället för om den personen han berättade om. Man tänker som att man kanske är ensam i världen om att känna sig på ett visst sätt, men i själva verket så finns det tusentals människor som känner likadant. Fascinerande. Skulle vilja fråga någon utav dem vad man ska göra.

"Some foreign flowers"
Jag älskar blommor! Nu blommar häggen på vår tomt, och även häggarna på väg till/från skolan. Mm, luktar jättegott! Hoppas bara att vår syrénbuske blommar snart ^^
Och rosor luktar jättegott!

Ehm, jag vet att det inte är så många som läser min blogg, och om någon har orkat läsa ända hit, så är det credits till dig, men jag tänkte höra om någon planerat något speciellt till skolavslutningen. Eller, efteråt, tänkte jag mer...