Champis

När jag var hem till Kusmark i torsdags så mådde Champis inte så bra. Han hade ätit massa kattmat på onsdagen och tydligen blivit dålig i magen av det, så mamma misstänkte att det var därför han inte ville äta någonting. Han reagerade inte på någonting och ville inte komma in efter att ha varit ute jättelänge. Han låg bara på den frostiga altanen och blickade ut över trädgården och ängen. Jag förstod att det var något som var helt fel, så jag kramade om honom och sa hejdå. Dagen efter togs han till veterinären där mamma fick veta att han hade levt med för små njurar i hela sitt liv och att det var otroligt att han levt så pass länge, men att det skulle gå jättefort nu. Så hon tog beslutet att ge honom en spruta så att han fick somna in istället för att plågas ihjäl.

Det är så tomt hemma nu. Varje gång man öppnar dörren så förväntar man sig att det ska komma en glad hund utspringandes genom dörren och hälsa på en. Men det gör det ju inte.

Vi saknar dig :(

Igår var jag och mamma och tittade på en collievalp i Piteå och imorgon

ska vi fara och hämta honom.

Han är så söt, jag och mamma föll direkt.