Skyll på stjärnorna

Vi såg en debatt om det här med "Muhammedrondellhunden" (eller var det mer än en?), och jag kunde liksom inte att undgå att tänka att antingen så hade konstnären, Lars Vilks, kanske inte alla indianer i kanoten om han inte fattat att folk skulle reagera så som de gör (speciellt när det nästan nyligt varit det här om karikatyrerna i Gyllandsposten), eller om han bara låtsas vara korkad för att folk ska tro att han är "oskyldig". Vilket som, så gillar jag det inte. För har det inte gått fram att muslimer inte riktigt ger en high-five när man kränker Muhammed så kanske man borde ta och öppna upp ögonen och se att alla inte riktigt värdesätter samma saker. Även om vi säger: "Jamen, vaddå? Jag skulle inte ta illa upp om någon gjorde en rondellhund som föreställde Jesus", så tror jag inte alls att det blir samma sak. I Sverige är det väldigt många som distanserat sig från kristendomen, och som tror på det när det passar, ungefär. Dessutom har de väl något som säger att man inte ska avbilda saker från religionen, och absolut inte Muhammed? Jag får kolla upp det lite mer.
Mer kontakt mellan kulturer och olika religioner tror jag i alla fall skulle vara positivt i alla sammanhang. Annars lär man sig inget om varandra, och då är det lätt att det uppstår sådana här "missförstånd" (inom citationstecken, eftersom jag inte riktigt tror att det var ett missförstånd). Han påstod väl att han "ville testa gränserna för tryckfriheten", men jag vill påstå att även om man får göra en del saker så kanske man inte bör göra det, och det här är ett sådant fall där jag tycker att om man kan tänka sig in lite i andras situation så borde man förstå att det är att gå över gränsen.
Även om det är tillåtet i lagen så finns det vissa oskrivna lagar man bör veta om och följa...

Nu kan du få mig så lätt

Orden sårar mer än ni tror idag, men jag låtsas att det bara gör lite ont. För det brukar faktiskt inte göra så ont som idag. Och andras skratt brukar inte påverka mitt humör lika mycket som idag. Det blir en helt osalig röra i mitt huvud av känslor som säger emot varandra, och jag tror verkligen att jag har alldeles för lätt för att påverkas av olika känslor.

Jag kan inte somna för att jag tänker på dig, när jag sover så drömmer jag om dig, när jag ser dig blir jag glad och när vi pratar blir jag lycklig. Och jag vill verkligen verkligen verkligen inte att det ska vara så, för jag vet att det är hopplöst. "För vem kan någonsin lära sig att älska ett odjur?"
Åh, Skönheten och Odjuret påminner mig om när jag var liten. Jag vet inte alls om jag tyckte att allt var lättare när man var liten egentligen... Kanske om man jämför med nu, men DÅ tyckte jag nog att det var lika jobbigt som jag tycker att saker är nu.

Och jag är glad att jag, trots att det kanske inte verkar så på det första jag skrev, har så bra vänner som verkligen finns där för mig och vill prata med mig. Det betyder mer än något annat just nu. Tack!

Wind

Jag sitter på skolan och har Digitalt skapande just nu, men jag är klar med det vi ska ha gjort klart nästa lektion, så jag tar mig friheten att blogga lite.

-

Jag är råpeppad på kuskgrillning på torsdag, och jag hoppas att alla (roliga människor) kommer dit! KOM DIT! (Om det nu är några roliga människor som läser min blogg ;) )

-

Jag hatar att inte komma ihåg namn. Piiiiinsamt att glömma ett namn och säga fel. Jag har lyckats med det en gång, och det var idag. Suck, men nu kommer jag inte att glömma det namnet...

-

För övrigt så fick jag någon sorts emotional breakdown tvärt idag, för att alla liksom inte var så snälla mot mig. :/

Family Values

Usch, den nya bilden som "presenterar" min blogg tar alldeles för stor plats, men jag orkar inte pyssla och ändra format och sånt just nu. Dessutom hoppas jag att ingen bryr sig :P

-

Jag har varit hos mormor och morfar idag, och det var kul att träffa dem. Mina småkusiner är rätt söta också, och jag har lyckats lova att jag kan vara barnvakt åt dem någon helg... Hmm....

-

Jag behöver städa. Back to reality imorgon, och det känns ändå rätt bra.
Även om måndagar är sega, så går en vecka rätt fort...

-

Jag vill ha mer bilder! MER BILDER!

Video killed the radiostar

:) Såg Bourne Ultimatum idag och före det åt jag middag med Svahn och vi var förbi hos Carro (och hennes mördarhundar) och drack te ^^ Efter bion var Martin jättesnäll och stannade med mig på stan i en timme ^^ Klockan är två, och jag vet inte riktigt vad jag gör vaken just nu, för jag är jättetrött! Mormor och morfar imorgon/egentligen idag!
Weeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee

400 slag

Mamma bevisar att man faktiskt inte får säga vad som helst till henne, och ställer sig upp och tar en kudde och slår pappa medan vi ser på tv :P
-

Tänk att det verkligen kan gå såhär mycket upp och ned...
HAHA! Så länge det håller sig till upp, så är jag nöjd!

-

Jag har underbara vänner. Jag älskar dem!
Mikael, Gustav, Samuel, Martin, Lina, Carro, Albin, Louise, William, Linda, Daniel... Tack för allt ni gjort för mig den här veckan :) Jag har verkligen behövt er, och ni har funnits där för mig. Kanske var ni inte medvetna om det, men det behövdes och det har uppskattats.

-

Jag är så glad... jag skulle kunna pussa typ vem som helst. Nån random på stan, eller någon jag känner. Känns som att jag typ svävar på moln när jag går (kanske för att jag just har fått av mig mina onda skor) och jag vill verkligen inte falla ner.
Den här hösten verkar lovande. Alla andra höstar har jag blivit jättedeprimerad vid den här tiden, och nu är jag bara uppåt! Weehoo, hoppas det håller i sig. Håll tummarna, folks!

Hurt

Man undrar ibland om folk inser när de sårar en, eller om det inte ens tar upp en uns av deras tankar? När man själv tänker på någon(/något någon gjort) så mycket att man kanske börjar skratta eller gråta av ingenting, så hoppas man att den andra personen faktiskt ägnar åtminstone en tanke åt en själv, men man inser att förmodligen är det inte så. Förmodligen går man bara omärkt förbi. That sucks...

The Kill

Jag går sönder

I just want you to know who I am

Idag har tillfört många nya tankar och synsätt. Frågan är bara om jag kunnat ta in alla på en gång.
Och jag känner mig hur filosofisk som helst, eller något. Eller bara osäker på hur saker är...
Jag funderar på allt. HAH! Jag gick i trappen och blev plötsligt jätteglad för att jag kom att tänka på något som jag inte ens minns vad det var. Jag är väldigt känslig just nu, och mitt humör går verkligen upp och ner. På sistone har det faktiskt mest varit uppåt. Farligt uppåt, nästan. Jag sover inte så bra, för när jag lägger mig kommer alla de där tankarna. Jag förstår helt ärligt inte hur folk klarar av att somna. Jag ligger vaken till typ tre-halv fyra bara för att jag inte kan sluta tänka på saker och fundera på hur saker hör ihop och om jag är den enda som tänker på det, eller hur jag ska hantera saker och ting. Vad gör alla andra, som lyckas somna?

Sedan behöver jag kroppskontakt. Någon som vill ha en kram? Du får en, jag lovar!

I feel pretty

För två timmar sedan var jag fast besluten att jag skulle läsa Pride and Prejudice och sedan skriva om den. Jag kunde verkligen inte fokusera på att läsa, utan istället blev jag mer sur och sur över helt andra saker som hänt under dagen och under livet. Till sist orkade jag inte läsa mer, så jag la ifrån mig boken, och jag måste ha somnat direkt.
Vaknade nu, klockan åtta, och jag har haft en dröm som jag inte ska berätta vad den handlade om, men den fick mig i alla fall att inse att det viktiga är inte att göra andra nöjda, utan att göra sig själv nöjd. Och att om man kommer in på ett spår och inser att man valt fel, eller att man helt enkelt inte kommer längre på det spåret, så kan man faktiskt gå tillbaks och välja ett nytt.
Om man nu inte tycker att det är värt att kämpa för...
Jag kom ihåg en hel massa grejer från min dröm när jag vaknade, och jag tänkte att jag var tvungen att dela med mig av allt, för jag kände mig så glad och upplyst. Det var som en uppenbarelse, eller något... :P Men på de få stegen mellan sängen och datorn så hann jag glömma allt utom det där. Men jag kände mig så mycket bättre och gladare när jag vaknade. Jag pussade till och med min spegelbild (woah, jag vet... creepy...).

-

Innan min dröm hade jag verkligen bestämt mig för att jag inte skulle prata med någon före någon började prata med mig. Eller att bara vara tyst en dag... det vore skönt... Vet inte om folk skulle märka någon skillnad :P