Jag har under september:
- Utvecklat en vana att döpa alla mina blogginlägg till låtar som jag lyssnar på medan jag skriver. Så ifall du vill ha den ultimata förståelsen för mig så ska du lyssna på låten som blogginlägget heter och samtidigt läsa :) Då får du hela känslan rätt, jag lovar!
- Bloggat mer än jag någonsin gjort någon månad. Och nu pratar jag nästan tiodubbelt mer än vad jag brukar göra.
- Lånat ett Tori Amos album(Under the pink) av Gustav, som jag nu lyssnar på när jag ska sova. Mm, me like.
- Utvecklat en "mhmmm, me like alot"-känsla för Caroline :] (Även om hon nu är anti Lasse :/)
- Gjort en del saker jag ångrat, men jag har insett att världen inte går under. Jag tänker fanimej inte bli höstdeprimerad i år! Nu ska jag försöka göra det bästa av allt, utan att ha för höga förhoppningar. Det roliga ligger i det spontana, impulsiva och i känslan att höra hemma någonstans.
- Dansat i regnet och förundrats över höstens färger
- Insett att jag har underbara vänner, vad jag än må ha sagt om dem förut. Jag är så fruktansvärt uppåt idag, så jag liksom känner att det typ sprutar kärlek om det här blogginlägget
Tjaa, jag har gjort så fruktansvärt mycket den här månaden. "Det gick så sakta, tog sån tid, varenda vecka var ett år" - och JAG menar det på ett positivt sätt. Det har gått så fruktansvärt sakta, när jag tänker på hur mycket jag har hunnit med.
Imorgon är det oktober! Oktober! Det är ju... nästan november ;)
På min "Åh, jag vill!"-lista just nu hamnar:
- Sjunga stämsånger
- Lukten av första snön
- Stjärnklart + varm choklad/te + någon annan och en filt utomhus (och en himla massa kläder)
- Kramas
- Lars Winnerbäck 17/11
- Scrubs säsong 4 & Heroes S2E2
- Vantar och halsduk
Det enda jag ogillar med att skriva nya blogginlägg så pass ofta är att jag är rädd att folk inte hinner läsa det jag skrev innan. Eller att folk inte orkar för att jag typ skriver för mycket. Skäms! Ni orkar läsa allt! (A) :)
söndag, september 30
Socker (Kent)
(Haha, jag ser verkligen tjock ut. Jag tröstar mig med att det kanske var en dålig vinkel)Wille och Joh kom förbi mig när jag nyss hade vaknat och krävde mig på fika och sedan for de igen. Resten av dagen spenderade jag på att städa, tror jag. Eller nä, jag spelade piano också.
Mysig kväll med kladdkaka och Singstar, och lite allmänt flummande xD
De värsta skratten kom åt två kort som blev tagna under kvällen.

Fast ett var det bara jag (och Carro till 50%) som låg på golvet och skrattade åt :P
Haha, Daniel och Carros miner är underbara!

För övrigt så kommer Elias och Samuels "Don't cha" komma upp i huvudet varje gång jag hör originalsången (nog för att det inte är speciellt ofta, måste jag försäkra er om)! Åh :)
-
"Tell me what I'm supposed to do with all these leftover feelings of you"
lördag, september 29
Kom änglar (Lars Winnerbäck)
Idag är verkligen en "kom änglar"-dag...
Jag har spelat Hallelujah (i tre olika tonarter, för jag kunde inte bestämma vilken som var bäst) i typ en halvtimme och jag har gjort små försök till att städa, men det har inte gått något vidare.
-
Elvis never could carry a tune
she thought about this irony as she stared back at the moon
But if the silence takes you
Then I hope it takes me too
So Brown Eyes I'll hold you near
Cause you're the only song I want to hear
Running over the same old ground
What have we found?
The same old fears
Wish you were here
True love is cruel love
and you would if I would
but you never would
Yeah I'm sorry I was late
Well I missed the train
And then the traffic was a state
But I can't be arsed to carry on in this debate
But head and heart doesn't always agree on what to feel
Du hade mist den första illusionen
om den största myt vi hört sen vi var små.
För min del var problemet av en helt annan natur,
för krogen stängde redan klockan två.
Jag har visat var jag står
När du går så följer jag med dig
Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt
Natten som kom sov du vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
Om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt
och om någon att beröra.
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
Och som jag önskar att du var här nu
Jag vill bara höra dina hjärtslag
Och som jag önskar att vårt krig tog slut
Jag har lärt av mina misstag
Och du är lika ensam som jag
Jag har spelat Hallelujah (i tre olika tonarter, för jag kunde inte bestämma vilken som var bäst) i typ en halvtimme och jag har gjort små försök till att städa, men det har inte gått något vidare.
-
Elvis never could carry a tune
she thought about this irony as she stared back at the moon
But if the silence takes you
Then I hope it takes me too
So Brown Eyes I'll hold you near
Cause you're the only song I want to hear
Running over the same old ground
What have we found?
The same old fears
Wish you were here
True love is cruel love
and you would if I would
but you never would
Yeah I'm sorry I was late
Well I missed the train
And then the traffic was a state
But I can't be arsed to carry on in this debate
But head and heart doesn't always agree on what to feel
Du hade mist den första illusionen
om den största myt vi hört sen vi var små.
För min del var problemet av en helt annan natur,
för krogen stängde redan klockan två.
Jag har visat var jag står
När du går så följer jag med dig
Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt
Natten som kom sov du vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
Om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt
och om någon att beröra.
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
Och som jag önskar att du var här nu
Jag vill bara höra dina hjärtslag
Och som jag önskar att vårt krig tog slut
Jag har lärt av mina misstag
Och du är lika ensam som jag
fredag, september 28
Wonderwall (Oasis)
Kom försent till engelskan idag. Jag ville dra ursäkten "I'm sorry I was late, but I missed the train and the traffic was a state" för att liksom vara lite musikalisk i mitt misslyckande med att komma med rätt bussar, (även om mitt citat nu handlar om ett tåg, men vem bryr sig?), men det kom inte riktigt fram... Synd, jag tyckte att det hade varit lite roligt ^^
Jag ångar ibland att jag är så impulsiv, men det är oftast de mest impulsiva grejerna som får mig att må riktigt bra också.
Efter skolan pratade jag lite med Mikael och sedan var vi några stycken som fånade oss lite lagomt på torget, och det var faktiskt rätt härligt, vad folk nu än må tycka.
Sedan raggade Carro hem mig med förslaget om att äta scones till middag, men hon lurade mig :/ Men det kanske var lika bra det ;) Förutom att jag blev tuggad på hälarna av Leif (som även tuggade på andra saker), så åt vi scones och drack te och såg Amelie :) Åhw, det var riktigt mysigt. Det var skönt att inse att vi kunde umgås utanför skolan, och att jag liksom inte behövde låtsas vara någon annan för att ändå accepteras. Riktigt skönt, faktiskt. Kändes synd att behöva fara så "tidigt", även om jag typ har varit med henne nästan hela dagen xD Men jag åkte med bussen och sedan sprang (!) jag mina 2 km hem :D Är helt ensam hemma, så jag ska spela piano och sjunga sådär högt som jag aldrig vågar göra annars!
För övrigt så har min mobil varit helt fucked up idag. Har inte gått smsa/ringa varken till eller från. Det har varit som att vara utan mobil en hel dag, men nu har jag faktiskt fått igång den. Tack och lov, kära mobil, nu kan du och jag spendera kvällen tillsammans <3 onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiU3zgTPK7a6X5ZOUZ1YsyDDSr14PCPpKkdKFhlVSxb2msP5JzH5dLSZLJZ_r4OmugHGSNc2I6F8j9dIXiZazZRVg1opel_jqeKlwbXzyAGajN_4zCxDHVARG2y7qz6BV1vhosFw3xpSSEm/s1600-h/egon.jpg">
Jag ångar ibland att jag är så impulsiv, men det är oftast de mest impulsiva grejerna som får mig att må riktigt bra också.
Efter skolan pratade jag lite med Mikael och sedan var vi några stycken som fånade oss lite lagomt på torget, och det var faktiskt rätt härligt, vad folk nu än må tycka.

Sedan raggade Carro hem mig med förslaget om att äta scones till middag, men hon lurade mig :/ Men det kanske var lika bra det ;) Förutom att jag blev tuggad på hälarna av Leif (som även tuggade på andra saker), så åt vi scones och drack te och såg Amelie :) Åhw, det var riktigt mysigt. Det var skönt att inse att vi kunde umgås utanför skolan, och att jag liksom inte behövde låtsas vara någon annan för att ändå accepteras. Riktigt skönt, faktiskt. Kändes synd att behöva fara så "tidigt", även om jag typ har varit med henne nästan hela dagen xD Men jag åkte med bussen och sedan sprang (!) jag mina 2 km hem :D Är helt ensam hemma, så jag ska spela piano och sjunga sådär högt som jag aldrig vågar göra annars!
För övrigt så har min mobil varit helt fucked up idag. Har inte gått smsa/ringa varken till eller från. Det har varit som att vara utan mobil en hel dag, men nu har jag faktiskt fått igång den. Tack och lov, kära mobil, nu kan du och jag spendera kvällen tillsammans <3 onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiU3zgTPK7a6X5ZOUZ1YsyDDSr14PCPpKkdKFhlVSxb2msP5JzH5dLSZLJZ_r4OmugHGSNc2I6F8j9dIXiZazZRVg1opel_jqeKlwbXzyAGajN_4zCxDHVARG2y7qz6BV1vhosFw3xpSSEm/s1600-h/egon.jpg">
onsdag, september 26
I can't see New York (Tori Amos)
Åhwie, jag känner mig uppåt idag ^^
Torsdagar är sega. Imorgon kommer vara segt. Jag känner det på mig. Men jag kanske klarar mig ändå. Det beror på hur folk beter sig mot mig.
Jag försöker ladda upp fler bilder till min blogg, men det går inte speciellt bra alls :/
För övrigt har jag haft en impulsdag idag, och jag har varit nära på att säga saker som jag tror att jag kanske skulle ångrat sen. Bara glad att jag inte hade tid att gå på stan idag och köpa massa onödiga saker! Åh, och jag hoppas att folk vill hitta på saker med mig i helgen! Snällasnällasnälla!
Torsdagar är sega. Imorgon kommer vara segt. Jag känner det på mig. Men jag kanske klarar mig ändå. Det beror på hur folk beter sig mot mig.
Jag försöker ladda upp fler bilder till min blogg, men det går inte speciellt bra alls :/
För övrigt har jag haft en impulsdag idag, och jag har varit nära på att säga saker som jag tror att jag kanske skulle ångrat sen. Bara glad att jag inte hade tid att gå på stan idag och köpa massa onödiga saker! Åh, och jag hoppas att folk vill hitta på saker med mig i helgen! Snällasnällasnälla!
tisdag, september 25
That's what friends are for
måndag, september 24
Caring is creepy
Jag har varit jättenere idag, men det vände en stund efter skolan slutat.
Egentligen vill jag krypa under en filt med min finafina smsvän, eller kanske kan jag och min pratkamrat våldgästa Hubbabubba och dricka te igen (bara för att det var riktigt mysigt och jag gillar spontanitet). Eller det vore underbart att få ett till samtal mitt i natten som varar mer än tre timmar, oavsett hur nyktert eller onyktert det än må vara. Fast mest nice vore nog att hitta en person som man känner att man verkligen hör ihop med igen. Oavsett om det är en vän eller en kärlek så vill jag känna samhörighet med någon igen.
Egentligen vill jag krypa under en filt med min finafina smsvän, eller kanske kan jag och min pratkamrat våldgästa Hubbabubba och dricka te igen (bara för att det var riktigt mysigt och jag gillar spontanitet). Eller det vore underbart att få ett till samtal mitt i natten som varar mer än tre timmar, oavsett hur nyktert eller onyktert det än må vara. Fast mest nice vore nog att hitta en person som man känner att man verkligen hör ihop med igen. Oavsett om det är en vän eller en kärlek så vill jag känna samhörighet med någon igen.
söndag, september 23
Cowgirl in the sand
Idag har jag varit in till stan för att handla munsårskräm, för jag har munsår för första gången på jättelänge. Mamma tror att jag mår dåligt. Jag har sett Garden State. Hon är typ som jag, lika konstig, fast hon var lite sötare. Så jag blev liksom uppmuntrad av den. Den fick mig som att inse att jag förmodligen inte är den enda som känner igen mig i den rollen. Jag har fått världens lust att städa, men jag är för lat för att orka göra något åt mitt privata kaos. I övrigt så smsar folk mig, och jag vet inte vad jag ska svara. Helst vill jag bara sova. Eller att någon ska komma hit, eller bjuda hem mig till dem, bara för att prata. Kanske erbjuda en eller massor med kramar och bara prata om allt dåligt och bra i livet. Jag får en bild av att en filt är med i bilden också. Det vore mysigt.
Men jag kanske får göra min mysighet själv ^^ Med en filt och lite te. Men det lät faktiskt mysigare med kramar och någon att prata med...
Kaos är ett bra ord. Det beskriver många saker: mitt rum, mina känslor, mitt utseende atm, det jag lyckas vara ensam om att skapa i alla vänrelationer eller andra relationer för den delen också.
Men jag kanske får göra min mysighet själv ^^ Med en filt och lite te. Men det lät faktiskt mysigare med kramar och någon att prata med...
Kaos är ett bra ord. Det beskriver många saker: mitt rum, mina känslor, mitt utseende atm, det jag lyckas vara ensam om att skapa i alla vänrelationer eller andra relationer för den delen också.
Samson
Ju närmre man låter någon komma en inpå livet, desto mer skada kan de göra.
Jag har inte haft något problem med att låta folk komma mig nära, utan jag berättar - de lyssnar, de berättar - jag lyssnar. Det är precis så jag vill ha det, men jag har insett att det är så man får de riktigt stora problemen. Oftast är det mitt fel, för det har jag fått berättat för mig.
Men folk inser inte att de sårar mig, eller att jag sårar mig själv.
Det som stör mig lite är att folk tror att jag är jättelycklig. Se på mig; jag är INTE jättelycklig, jag låtsas att jag är det för att ni ska orka umgås med mig. Och jag skulle gärna berätta ALLT för någon, om inte alla skulle döma mig utifrån det jag sa. Jag har ingen jag kan berätta allt för, för att ingen vågar berätta allt för mig. Jag vill ha en både ge & ta-relation, och jag får det aldrig för att folk inte vågar berätta även de dåliga sakerna för mig. Om det skulle bli så att man fick berätta precis vad som helst, och man visste att man ändå skulle fortsätta vara vänner... åh, det vore skönt. Men det kommer aldrig att hända. Mina tankar får jag istället formulera kryptiskt i min blogg, som ingen ändå läser, och jag klarar det snart inte längre. Jag behöver verkligen prata med någon, få släppa ut allting som finns inom mig. Jag har funderat på att gå till en psykolog, eller vad som helst. Bara för att få berätta, men det känns som att det finns folk med värre problem än att de inte har någon att prata med, så det skulle vara ett slöseri på deras tid.
Usch, jag är aningen för trött och upprörd för att skriva just nu. Det låter säkert... argt, eller någonting, och jag kommer säkert att ångra att jag la upp det här inlägget imorgon, men jag måste få det ur mig.
Jag har inte haft något problem med att låta folk komma mig nära, utan jag berättar - de lyssnar, de berättar - jag lyssnar. Det är precis så jag vill ha det, men jag har insett att det är så man får de riktigt stora problemen. Oftast är det mitt fel, för det har jag fått berättat för mig.
Men folk inser inte att de sårar mig, eller att jag sårar mig själv.
Det som stör mig lite är att folk tror att jag är jättelycklig. Se på mig; jag är INTE jättelycklig, jag låtsas att jag är det för att ni ska orka umgås med mig. Och jag skulle gärna berätta ALLT för någon, om inte alla skulle döma mig utifrån det jag sa. Jag har ingen jag kan berätta allt för, för att ingen vågar berätta allt för mig. Jag vill ha en både ge & ta-relation, och jag får det aldrig för att folk inte vågar berätta även de dåliga sakerna för mig. Om det skulle bli så att man fick berätta precis vad som helst, och man visste att man ändå skulle fortsätta vara vänner... åh, det vore skönt. Men det kommer aldrig att hända. Mina tankar får jag istället formulera kryptiskt i min blogg, som ingen ändå läser, och jag klarar det snart inte längre. Jag behöver verkligen prata med någon, få släppa ut allting som finns inom mig. Jag har funderat på att gå till en psykolog, eller vad som helst. Bara för att få berätta, men det känns som att det finns folk med värre problem än att de inte har någon att prata med, så det skulle vara ett slöseri på deras tid.
Usch, jag är aningen för trött och upprörd för att skriva just nu. Det låter säkert... argt, eller någonting, och jag kommer säkert att ångra att jag la upp det här inlägget imorgon, men jag måste få det ur mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
