Visst känns det som så länge sedan när jag sitter och läser igenom en del av mina gamla blogginlägg. Speciellt mina deppinlägg. Det känns rätt löjligt att läsa dem, men samtidigt kan jag inte förmå mig att ta bort dem, för de var så fruktansvärt betydelsefulla för mig då. Så skönt att få ut sina tankar ur huvudet och kunna lägga dem på bloggen istället. Även fast jag visste att ingen skulle förstå vad jag menade, eller reagera på det jag skrev.
För mig är mina deppartexter fina. Jag vet precis vad jag tänkte och hur jag kände när jag skrev dem och det gör inte ont att läsa dem, för även om jag minns exakt hur det var då så är jag bara glad att jag har det bra nu.
Så mina löjliga kategorier som "inte för att jag är ensam..." och så får vara kvar, för de är nog de viktigaste sakerna den här bloggen har hjälpt mig med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar